Vi är precis hemkomna från Gällivare med julhandel och fika med goda vänner. Nu är alla julklappar inhandlade, julmaten fixad (vi blir bjudna vi, så det var enkelt) och julkorten skickade. Micke smusslade med hemlisar på stan och lät mig vänta medan han lurade omkring med nånting. Jag blir barnsligt förväntansfull inför julafton och klapparna. Inte så mycket över innehållet som över spänningen att öppna dem. De här dagarna måste vara de bästa på hela året,  Nu kan man pusta ut och bara njuta.

När vi åkte hemåt efter vägen mot vårt andningshål i  byn kände jag hur mycket jag älskar att komma hem till lugnet. Jag gillar tanken på att i framtiden få kompensera ett spännande arbetsliv med resor till huvudstaden och övriga Sverige med lugnet i ett vackert hus på landet. Tänk om än fler i vår ålder också tänker så och bosätter sig ute på Gällivares landsbygd. Tänk om vår generation kan få byarna att blomstra igen och inser hur man kan försörja sig på egna företag och genom att röra på sig då det behövs. Då vill jag banne mig vara en del av det!

Juletid