Det där med självdiciplin
Man får jämt läsa att för att vara egen företagare så måste man ha en hel del självdiciplin. Man måste ha drivet att stiga upp på morgonen, lägga sitt eget schema, Inte segla iväg på okynnessurf när man egentligen borde jobba osv. Om så är fallet, att det är det som krävs, då är det väl lika jag ger upp. Rutin och fasta tider är INTE min melodi. Idag så satte jag klockan på 07.40.. När jag vaknade så låg Hilma där och såg olagligt söt ut, så jag stängde av klockan, borrade mig nära, drog in den underbara babydoften och somnade om i 2 timmar. Nu sitter jag och jobbar (3 timmar senare än tänkt) och mer än en gång så har jag klickat in mig på facebook eller aftonbladet.
Privat så har jag samma problem. Att få till en träningsrutin, att regelbundet gå till gymmet och bygga upp konditionen är bara en dröm för mig. Eller att sluta småäta och ha diciplinen att åtminstone en dag skippa onyttigheterna.. pyttsan.
Fast till mitt försvar så får jag faktiskt mycket gjort trots att jag slösurfar mitt i jobbet. Sen så får jag inspiration och ideer vart jag än vilar ögonen, så är det då jobb eller inte? Hur kreativ hade jag varit om jag bara jobbade enligt rutin och schema... Det finns ju alltid två sidor av myntet, men lite mer diciplin hade kanske inte skadat...
Skrämmande okunskap om miljömärkning
Hur fan kan ett stort företag som står för pappersleverans till en stor mängd företag inte ha koll på aktuella miljömärkningar av papper? Jag tyckte det var jäkligt skrämmande iallafall. Nu var pappret tack och lov miljömärkt och jag kan skriva ut mina fakturor med gott samvete, men jag säger bara - Skärpning!
Hen... aaa men va fan
Debatten om nya benämningen hen kan väl inte ha undgått någon i bloggosfären å sista tiden. För er som har lyckats missat det så handlar det om en genusdiskussion om att flickor och pojkar inte ska benämnas han och hon utan hen. Det har kommit en ny barnbok, Kivi och monsterhund som handlar om en hen. Tanken bakom begreppet är att inte placera flickor och pojkar i de fack som vi i alla tider lyckats måla in oss i. Det kan då inte bara vara jag som tycker att det här med Hen är att gå lite väl långt. Jag tror inte att problemet med fördomar om män och kvinnor löses på det här sättet.
Jag kanske i och för sig är fel person att uttala mig om detta eftersom jag alldrig behövt känna att jag behandlats annorlunda för att jag är tjej. Jag har heller aldrig känt mig tvingad att bete mig enligt några typiskt kvinnliga normer. Kanske beror det på att Pappa drog med både döttrar och son till skogen och släpa björk och att mamma klippte mitt hår kort och lät mig fritt välja mellan kläder på barnavdeningen. När det var dags för nya skridskor valde jag gladeligen att åka med kusinens hockeyrör och som vuxen har jag jobbat som både lastbilschaufför, målare och kassörska. Mina föräldrar gjorde dett utan några genusperspektiv, de ansåg helt enkelt att alla deras barn ska ha samma förutsättningar.
Min poäng är att det inte är benämningar som skapar skiljeväggar mellan manligt och kvinnligt utan det är möjligheterna som vår omgivning ger oss. Iställer för att jobba fram nya uttryck och benämningar så jobba hårdare för att hålla alla dörrar öppna för våra barn så hittar de slutligen fram till sin egen personlighet. Det ska jag i alla fall göra med vår dotter.
Jag har varit så jäkla grym 2011!
Nu har det börjat sjunka in att det faktiskt är ett nytt år och jag har också hunnit tänka tillbaka på året som gått. Min slutsats är att jag varit så himla duktig 2011, klapp på axeln.
Min största bedrift var naturligtvis att jag födde vår underbara Hilma... i 12 timmar.
Sen är jag mäkta stolt över att jag äntligen gav ut min pekbok i inbundet format och på 4 språk.
Jag förvånas mest av att jag och Micke tog beslutet att flytta tillbaka till Nilivaara från underbara Sundsvall trots att jag sagt att det aldrig kommer att inträffa.
Jag är smickrad över att tidningen Malmfälten Extra tyckte jag var så intressant att de skrev en helsida om mig och mitt företag.
Jag är glad att jag tagit bloggen till en ny nivå och att antalet läsare ökar varje vecka.
Det var godbitarna från mitt 2011.. nu hoppas och tror jag att 2012 kommer att bli ännu mer awesome.
Nu då?
Dumpa dina energistjälande vänner
Giftiga babykläder
Jag blir så förbannad att det är lagligt att sälja kläder med rester av besprutningsmedel. Det är skrämmande hur mycket gifter som finns i de kläder som vi använder. Inte ens kläder till de minsta spädbarnen är fria från gifter om de saknar miljömärkning.
Vi köper ENDAST ekologiska babykläder och har också fått mycket ekologiskt i present. Vi har försökt säga till de omkring oss att vi vill att Hilma ska ha ekologiska (eller begagnade och vältvättade) kläder för jag har läst om hur mycket skit som finns kvar i textilierna när de kommer till butikerna. De besprutningsmedel som används vid odling av bomull finns kvar i kläderna när de kommer i butik och försvinner först efter 8 tvättar. Många kläder med tryck kan också innehålla ftalater som har visat sig ha hormonstörande och cancerframkallande effekter och som sprids runt i dammet hemma - SKRÄMMANDE!
Det som är så otroligt roligt är dock att det faktiskt finns ett ganska bra utbud av ekologiska babykläder både i butik och på nätet så man behöver inte klä sitt barn i gifter. Lindex har tex en serie ekologiska babykläder som går under namnet ”Hello Baby” och Kappahl har serien ”Newbie”. Dessutom kostar de inte mycket mer än vad GIFTIGA kläder kostar, sedan så gör man ju miljön en tjänst också när man väljer giftfritt.
Ekologisk Muminbody från lindex 99,-
Vi borde alla smaka på Apan
Jag kom att tänka på en sak. Tänk om vi vuxna också smakade mer, om än inte ordagrant. Varför glömmer vi bort det när vi vuxit upp? Fler borde nyfiket undersöka allt nytt som de ställs inför. Många gånger kanske apan inte smakar apa utan faktisk riktigt gott. Det finns alldeles för många bestämda åsikter om sådant som aldrig smakats på.
Julen borde handla mer om att ge
Nu för tiden kretsar julen kring julklapparna och julmaten i de flesta svenska hem. Så har det även varit i vår familj. Nu när vi har en liten tjej här hemma så har jag börjat fundera över vilka signaler vi sänder henne. Jag vill inte att Hilma ska bli ett sådant barn som förväntar sig ett berg med julklappar och sedan knappt kommer ihåg vad de innehöll. Jag vill att hon ska uppskatta det hon får och förstå att det finns de som inte är så lyckligt lottade som vi är.
Jag har en idé om att Hilma varje år innan jul ska få plocka ihop några av sina gamla leksaker som vi kan lämna till en välgörenhetsorganisation. Sedan ska vi också tillsammans skänka en summa till behövande och prata om hur viktigt det är att man delar med sig och hjälper de som har det sämre. Det kan jag bli mycket bättre också. Förutom några enstaka mynt som jag stoppat i röda korsets insamlingsbössor så har jag inte delat med mig. I år blir det ändring på det. Jag surfade in på Plan Sveriges gåvoshop där man kan köpa en gåva för att hjälpa. Gåvobeviset ska vi sedan behålla för att påminna oss om att julen handlar om att ge, men man kan också ge det till någon annan i julklapp. På plans sida kan man också göra egna julkort i deras julkortsautomat och välja ett porto som ger ett barn en skolbänk, betalar en cykelambulans, hjälper i Afrikas horn eller betalar ett överlevnadskit. Strunta i sistaminutenklapparna ni också och skänk ett mål mat eller en utbildning till en barnmorska här
Förhindra ett barnäktenskap för ynka 250 kr!
Skapa minnen med goda vänner
minnen som skapas